5 maj (Av Ulrik Imberg)

10-mila i Finspång ur ett Brett Perspektiv

Redo för ungdomsstafetten! (Foto: Jan Troeng)

Nåja, vad är en bal på slottet? Den kan vara alldeles tråkig och dötrist ... eller alldeles, ... alldeles underbar! Precis så tänkte roligt nog ett gäng av klubbens bredd-löpare och bestämde sig för att anmäla sitt intresse för att springa i breddlag på 10-mila, både dam och herr.

Det Blå laget mot det Röda laget på herrsidan och lag Grävlingarna på damsidan. Undertecknad tog pinsamt lång tid på sig att fatta att det inte handlade om politiskt åskådning à la Parlamentet på TV (utan ... ?), men är fortfarande övertygad om att damerna i förväg visste om att vilt-kebabklämman för modesta 130 riksdaler på 10-mila-arena skulle innehålla vägskrapet från 55:an. Varför döper man annars sitt lag till Grävlingarna liksom?? Bussresan ner var fantastisk. Märit har förmodligen jobbat som buss-conferencier på grisfester med Suntrip, det var bara låten som fattades; ni vet den där - “Tump, tump, diddi-diddi-dii, dii, dii, tump, tump, diddi-diddi-dii, dii, dii ...” När folk på bussen började plocka fram sina matlådor, insåg man att ens egen tyvärr låg kvar i kylskåpet hemma, f-n! Detta skyller man helt och hållet och utan och att skämmas på en enda man – Luva (krya på dig!), som under morgonen lämnat återbud till det Röda lagets förstasträcka och lyckades skapa total förvirring hos lagledningen som utbytte diverse obskyra sms-meddelanden och telefonsamtal för att försöka få grepp på vad som pågick egentligen, samtidigt som det packades väskor; rykten gick kors och tvärs, revolution i det Röda Laget, och på sitt eget dåliga minne! Löpare kastades in och ut, mellan hopp och förtvivlan; mellan hägg och syren; det var det fullständigt kaos. Den uppdaterade laguppställningen lämnades in endast 4 minuter innan Eventor stängde dörren. Breddlagledningen var stressad. Vilket förstås inte hindrade det Röda laget väl framme på arenan från att fortsätta komponera om sig, puhu! Röds lagledare, kastade upp händerna i luften, bröt ihop och gick tillsammans med Blås lagledare och två andra suspekta individer ner på byn för att äta pizza. Vi hade siktat in oss på Pizzeria Maestro, men precis i ringkanten kom ett sms från GMK (Göte-Mannen-Kvinnan) som styrde in oss på Pizzeria Babylon istället. Där åts det FAIK-pizzor som liknade Storvretas stolthet “English” och några andra udda varianter. Raskt tillbaka till arenan för att se ungdomsstafetten, som till mångas förvåning visade sig bli en tjeckisk affär. Fyra av de fem första platserna belamrades av tjeckiska lag, men IFK Göteborg tog förstaplatsen. Skoj ändå att se att sporten breddas, det tycker en breddlöpare om! Linnés ungdomslag gjorde många fin-fina insatser! Härligt och se alla som tycker det är så roligt att springa orientering! Vi noterade dock att arrangören bör använda lägre kontrollställningar som är mer resolut förankrade till nästa år så att alla ungdomar når upp för att stämpla och så att kontrollställningarna står säkert kvar där det var tänkt. (Foto: Jan Troeng) Kommunikationsansvarig hade inte kommunicerat tidigare, men kommunicerade nu via sin mamma att något behövde skrivas om detta event, undertecknade lovade att ta det i beaktande. Sedan var det dags för herrstart i dagsljus. Sportens mest överskattade happening. Whopps, så är dom borta bara! Lag Röd publiklöpte dock och lämnade arena med endast 5 löpare bakom sig, men vi visste ju att det där betydde alls ingenting. Mycket riktigt, väl i skogen vid första radion hade hundratals löpare passerats och breddlagledningen började drömma om en trend som skulle hålla i sig radiokontroll för radiokontroll. Lag röd borde komma in i ledningen med minst en kvart! Så blev det inte. Istället fick vi glädjas åt en fantastisk förstasträcka av Linnés elitlag där andralagets David Baumberger var allra först in! Breddlagledningens puls låg på sitt låga max, men vi gissar att med Davids fart borde han bitvis ha legat på ca 204 bpm. Härligt sedan att se Lingans aktion ute i täten på andra! Grabbarna sprang stabilt och efter tre sträckor såg det fantastiskt bra ut inför den långa natten och omstarten. Baumberger in i ledning! (Foto: Mats Åberg) Nackdelen med att springa en sistasträcka är ju att man måste ju sova och nu var det dags, men först ville man ju se damstafetten, i alla fall lite. Vi var många som följde damernas förstasträcka i klubbtältet via livestreamingen och fick se ett startfält som splittrades rejält på bredden (snyggt!) i början, men sedan samlade ihop sig på ett långt rakt led. Linnés tjejer sprang bra! Annick och Vilma spurtade in i princip samtidigt, 23, respektive 22 sekunder efter täten som 9:a och 8:a. En del vet hur man borrar i täten! Vackert! Grävlingarna såg vi inte på TV:n, men de sprang säkert bra ändå. Sedan blev det tyvärr sovförsök för min del och andra är mer lämpade än mig att beskriva vad som hände under natten. Susen höll placeringen på andrasträckan, men IFK Göteborgs Sara Hagström gjorde ett imponerande lopp som spräckte det upp det lite och skapade små luckor i fältet, så omstarten för Pia på dagen skulle få ske med 2:17 upp till täten, men med fina möjligheter att klättra. Nu sov lagledare Röd. Vaknade då och då av kylan och av intresset för mobilen, grabbarna sprang kanon! Luke vände sig om och hittade Rankka bakom ryggen. Herrlagen var fint med varje gång jag vaknade till och kollade! Förmodligen pissdåligt sömnindex. När lagledare Röd slutligen klev ur säcken var Albin ute och körde för fullt i skogen och det känns ju som man missade stora delar av herrtävlingen ;(. Albin förde in förstalaget på en fin fjärdeplats. Man är alltid lite besviken när man kommer fyra, man ville ju så mycket mer. Men NTNUI som vann och dom andra fick till det den här gången och det kommer fler chanser framöver! På Jukola tar vi dom!! Fattar fortfarande inte att Breivik tjänade på att gå ned på vägen; lagledare Röd tittade själv på alternativet, men avfärdade det som för mycket av en chansning ner genom bräsk, för krokigt på vägen och för tröttsam backe upp på slutet till kontrollen. Häng kring livesändningen vid Linnécamp. (Foto: Stina Åberg) Kvar att följa fanns damstafetten (elit & bredd) och kampen mellan herrbreddlagen. Herrbreddlagen var komponerade av en AI som med en extremt avancerad algoritm hade kommit fram till att de skulle vara helt jämna. Så visade sig dock inte vara fallet. Lag Blå hade vid det här laget nästan en halvtimmes försprång, trots många fina insatser i lag Röd, elände! Algoritmen hade inte korrekt förutsett effekterna av alla återbud och förändringar som skedde i det Röda laget, mycket märkligt! Stan-the-Man slog också Totte/Boris i UMA-kampen på tredje sista sträckan, inte med mycket, men ändå. Det hade inte algoritmen räknat med. Bra jobbat Stan! Damstafetten avslutar numera 10-mila med det nya upplägget och många av Linné-damerna gjorde riktigt fina lopp, t.ex. Leonore i lag 2 som hade en fin-fin 7:e bästa sträckplacering på den korta dagsträckan. Vi visar upp en imponerande elitbredd med våra lag, men tyvärr var IFK Göteborg bättre/bredare den här gången. En bra dag tar vi dom, det är jag övertygad om. Ny chans på Venla om en och halv månad! :) Och Grävlingsfröknarna plockade stadigt genom hela stafetten, hela vägen till en 195:e plats! Sub-200! Grattis! Mycket bra! Hoppas vi får ihop fler grävlingar till 10-mila nästa år! Slutligen det som alla som hängde med så här långt väntat på – bussresan hem, ... och förstås upplösningen i kampen mellan Lag Blå och Lag Röd! Märit var förstås fantastisk igen, “Tump, tump, diddi-diddi-dii, dii, dii, tump, tump, diddi-diddi-dii, dii, dii ...” och Lag Blå slog till slut Lag Röd med knappa halvtimmen. UMA-kampen på sistasträckan mellan de två trötta slitna hjältarna slutade visserligen med en liten men ändå på alla sätt helt betydelselös tröstseger för Lag Röd och dess lagledare, men det hjälpte alltså inte. Den allvetande Algoritmen hade på sträckan gett Lag Röd en knapp fördel med 1.5, vad nu det skulle betyda?? I mål skiljde det dock lite drygt 1.5 minuter på sträckan till Lag Röds fördel så vi börjar nu ana hur AI:n tänker. Det var väl antagligen det bästa vi tar med oss från våra sistasträckor. Och sedan är det ju allt det där andra med klubbgemenskapen och allt roligt som händer och sker hela tiden, Haribo goldbears på en bänk med pensionärer (bra för knälederna har jag läst), berättelserna man hör om man har öronen på skaft och så vidare. Roligast var nog när en övertrött, liten Linné-tjej från ett av ungdomslagen berättade för sin mamma vad hon ätit på morgonen. Först var det chips(!), sedan skulle det bli frukost, men den glömdes bort och så blev det senare istället en sylt-macka som hon lyckades trampa på(!) och så var det mer grejer, jag vet inte vad allt, men det var hysteriskt roligt berättat och mamman var mycket förstående. Så kan det vara på 10-mila! :) Placeringar (ur ett breddperspektiv): Damlagen: 195 (Grävlingarna), 174, 143, 74, 26, 7 Herrlagen: 215 (Lag röd), 191 (Lag Blå), 89, 55, 22, 4 Ungdomslagen: 146, 132, 67 U:et

Länka till den här artikeln med
https://www.oklinne.nu/?page=news&id=5937

Artikeln har visats 400 gånger

Sök information...

OK Linné i sociala medier