OK Linné

Elit

Ungdom

29 april 2003 (Av Hanna Åsander)

Tjejerna som valde Sverige

OK Linné har i år fått ett tillskott av tre tjejer som kommer från andra länder och har valt Sverige och Uppsala av olika anledningar. Här är intervjun som ger oss mer koll på vilka Päivi, Fruzsi och Zoe är… tjejerna som alla valt Jalas som orienteringssko!

Päivi, Fruzsi och Zoe (Foto: Hanna Åsander)

Ni har ju flyttat hit till Uppsala nyligen och gått med i OK Linné. Det är kanske en del i klubben som inte hunnit träffa och prata med er ännu eller vet vilka ni är, beskriv er själva!

Päivi: Jag är en 21-årig kemistudent som pluggar svenska just nu vid universitetet. Det är svårt att säga hurdan jag är eller vem jag är, du får fråga Samuli eller ta reda på det själv. Men jag tror att jag är lite blyg och att jag är en rätt lugn person.

Fruzsi: Det finns inte så mycket att berätta egentligen. Jag är 21 år och pluggar ekonomi i Wien. Jag har bott i Wien sedan jag var 6 år, men jag är född i Budapest/Ungern där min familj kommer från - därför också mitt "konstiga" namn.

Zoe: Jo, jag är Zoe Radford och jag är från Adelaide, Australien. Jag är i Uppsala och pluggar Biologi på universitetet och bor i Flogsta som många andra studenter. Jag kom hit i slutet av Januari för att stanna ett år. Jag passar här på att be om ursäkt för min bristande kunskap i det svenska språket, men förhoppningsvis förbättras det under året.

Vad fick er att börja orientera och vilken klubb började ni springa för?

P: Jag började med orientering när jag var 7 år gammal. Det var en äldre gubbe i klubben som sade att jag skulle börja med orientering, så jag började och tyckte att det var roligt. Då sprang jag för Keravan Veheilijat (Keravan ligger ca 3 mil norr om Helsingfors)

F: Hela min familj orienterade, så jag var med sedan jag var ett litet barn. Min första klubb var BEAC i Budapest, och Naturfreunde Wien i Österrike.

Z: Mina föräldrar har orienterat i många år, så orientering var alltid något som vi gjorde på söndagarna. Det tog många år för mig att börja gilla sporten, men nu älskar jag den! I Adelaide springer jag för ”Runtookies orienteering club” vilket är ett aborginskt ord som betyder små ”gnomes” som bor i skogen.

Vad är det som är roligast med orientering?

P: Det har inte varit så roligt de sista 3-4 åren eftersom jag inte har tränat. Men roligast är den känsla när man inte behöver koncentrera sig på löpningen utan bara på orienteringen.

F: Nästan allt är roligt med orientering, annars skulle man inte hålla på med det så länge. Men kanske framför allt att man träffar så många andra roliga människor.

Z: Det är så mycket mer en mental utmaning än att bara springa på stigar och vägar. Jag älskar känslan av att vara först och kunna springa fort genom skogen och under tiden veta var man är.

Hur trivs ni i Sverige, har ni träffat på saker som är konstiga i jämförelse med hur det är i era hemländer?

P: Jag trivs bra. Det känns som om svenskar tycker mycket om olika slags kort. T.ex. har jag sex olika kort till universitetet men i Finland har jag ett plastkort som går till allt i universitetet.

F: Jag tycker att det är jättefint här, speciellt nu när det blir varmare. Det är mycket roligare att träna och tävla här än i Österrike. Men det är svårt att bli van med priserna här, speciellt på mat.

Z: Det är så många fler orienterare i Sverige. I södra Australien har vi gemensam träning med fem andra klubbar i samma delstat, också på tisdag kvällar. Om vi får 8 personer att komma på träningen är det en bra kväll! Vår största orienterings tävling i Australien är vid påsk-tid och det samlar vanligtvis 800-1200 personer och det är mycket för orientering! Skogen i Sverige är väldigt annorlunda, vi har en stor variation av skogstyper över landet, men vanligtvis så är det torr, urskog nära Adelaide.

Pluggar eller jobbar ni, har ni några planer inför framtiden?

P: Jag pluggar, men har ingen speciell plan för framtiden. Det skulle vara roligt att plugga eller jobba utomlands i t.ex. Nya Zeeland.

F: Jag gör ingenting just nu, har tagit ett halvt år semester från universitetet. På hösten måste jag tyvärr fortsätta att plugga i Wien, men det tar säkert inte lång tid innan jag kommer tillbaka - i alla fall om jag satsar på VM nästa år.

Z: Sanningen är att jag inte har någon aning om vad jag vill göra framöver. Jag kommer studera klart på universitetet i Adelaide i slutet av 2004 och jag får väl se vad som dyker upp efter det.

Vi går över till lite snabbfrågor:

Tumkompass, platta eller ingen kompass alls?
Alla tre tjejerna svarar tumkompass.

Nattorientering, dag eller skidorientering?
De föredrar också dagorientering alla tre.

SportIdent, Emit eller gamla hederliga stiftklämmor?

Sportident svarar samtliga och Zoe tillägger att Emit aldrig fanns i Australien.

Långpass, intervallträning eller teknikpass?

P: Teknikpass –det behöver jag,
F: Beror på...men nu är det kanske intervaller med Linné.
Z: I Sverige teknik, för jag älskar skogen här.

Är rakt på alltid rätt vägval?
P: Nej, men oftast är det rätt vägval här i Skandinavien.
F: Det känns så i Uppland, men i Österrike skulle man inte komma så långt på
den taktiken.
Z: Nej, inte alltid.

Vilken orienteringssko använder ni?
Alla tjejerna svarar Jalas.

Kaffe, te eller varm choklad?
P: Te
Z: Kaffe
F: Lite av allt, men helst varm mjölk

Pasta, ris eller potatis?
P: Potatis
F: ris
Z: pasta

Kött eller vegetariskt?
P: Vegetariskt
F: kött
Z: Jag äter kött men jag älskar vegetarisk mat

Sverige eller ert hemland?
P: Just nu känns Sverige bättre
F: Just nu Sverige.
Z: Australien är fortfarande hemma, men jag tycker bra om Sverige.

10-mila eller Jukola?
P: Jukola
F: Har inte sprungit någon än, men 10-mila i helgen var jättekul, även om jag bara var supporter.
Z: Jag har aldrig sprungit någon av dem men jag är förväntansfull inför dem båda!

Tidigare intervjuoffer:
Lars Magnusson
Folke Boström
Kajsa Hedin
Marie Ohlin
Johan Andersson
Lars Lindbom
Kenneth Smidemo
Sofia Carlsson